東華大學圖書館 |

Serious and Violent Offending : Psychological Risk Factors and Treatment Effectiveness.

紀錄類型:	書目-電子資源 : Monograph/item
正題名/作者:	Serious and Violent Offending : Psychological Risk Factors and Treatment Effectiveness./
作者:	Larden, Martin.
出版者:	Ann Arbor : ProQuest Dissertations & Theses, : 2021,
面頁冊數:	59 p.
附註:	Source: Dissertations Abstracts International, Volume: 83-02, Section: B.
Contained By:	Dissertations Abstracts International83-02B.
標題:	Child development. -
電子資源:	http://pqdd.sinica.edu.tw/twdaoapp/servlet/advanced?query=28621524
ISBN:	9798522950217

Serious and Violent Offending : Psychological Risk Factors and Treatment Effectiveness.
Larden, Martin.

Serious and Violent Offending : Psychological Risk Factors and Treatment Effectiveness. - Ann Arbor : ProQuest Dissertations & Theses, 2021 - 59 p.

Source: Dissertations Abstracts International, Volume: 83-02, Section: B.

Thesis (Ph.D.)--Karolinska Institutet (Sweden), 2021.

This item must not be sold to any third party vendors.

Valdsbrottslighet orsakar stora lidanden och kostnader for individer och samhalle och psykologiska insatser inriktade pa forandringsbara riskfaktorer hos valdsbrottsforovare kan minska brottsaterfallen.Det overgripande syftet med avhandlingen ar att studera kognitiva forvrangningar, moralutveckling och empati hos institutionsplacerade antisociala ungdomar. Samt undersoka om behandlingsprogram inriktade pa liknande riskfaktorer minskar aterfall bland personer domda for allvarliga (valds)brott.I den forsta delstudien undersokte vi om antisociala ungdomar placerade pa Statens institutionsstyrelses (SiS) behandlingshem skiljer sig fran icke-placerade betraffande tre psykologiska faktorer mojliga att arbeta med i kognitiv beteendeterapi (KBT). Totalt 58 (29 manliga och 29 kvinnliga) antisociala ungdomar placerade pa behandlingshem och 58 individuellt matchade icke-placerade skolungdomar (medelalder 15,7 ar) sjalvrapporterade antisociala kognitiva forvrangningar, moraliskt resonerande och empati. Antisociala kognitiva forvrangningar och mindre mogna moraliska bedomningar forefoll patagligt vanligare hos antisociala unga pa ungdomshem an hos skolungdomar. Daremot fann vi inga meningsfulla skillnader i sjalvrapporterad empati.I den andra delstudien undersokte vi om individuell KBT-behandling inriktad pa forbattrad problemlosning, kognitiv sjalvkontroll och aterfallsprevention forebygger brottsaterfall for unga valdsbrottsdomda domda till sluten ungdomsvard (LSU). I en randomiserad kontrollerad studie (RCT) lottades unga valdsbrottsdomda man (medelalder 17,7 ar) med LSU-vard i >6 manader pa SiS-institution till sedvanlig behandling pa institution plus individualiserad KBT (iCBT)(n=38) eller till enbart sedvanlig institutionsbehandling (n=43). Grupperna jamfordes betraffande aterfall i valdsbrott resp. nagot brott i BRAs Lagforingsregister efter frigivning. Vi jamforde aven aggressiva uppforandestorningssymtom enligt DSM-5. Vi fann inga meningsfulla skillnader i brottsaterfall 12 eller 24 manader efter frigivning for de som fatt iCBT plus sedvanlig institutionsbehandling jamfort med dem som enbart fatt sedvanlig institutionsbehandling. Vi fann heller inga skillnader i aggressiva DSM-5-symtom vid 12-manadersuppfoljning.I den tredje delstudien undersoktes effekten av Aggression Replacement Training (ART), en gruppbaserad KBT-behandling for minskad aggressivitet och aterfallsrisk bland (valds)brottsdomda. Det var en kontrollerad observationsstudie av aterfall i valdsbrott resp. nagot brott enligt Lagforingsregistret for alla 1,124 vuxna klienter som paborjat ART inom Kriminalvarden 2003-2009 och 3,372 matchade (1:3) kontrollpersoner som inte paborjat ART (medelalder 25,7 ar). Sa kallad propensity score matchning anvandes for langtgaende statistisk kontroll av uppmatta bakgrundsskillnader (t.ex. sociodemografiska faktorer, kriminell bakgrund, psykiatrisk sjuklighet och substansmissbruk). Med Coxregression beraknades eventuella skillnader i brottsaterfall. Vi fann ingen meningsfull minskning av aterfall i valdsbrott resp. nagot nytt brott for de som paborjat ART i Kriminalvarden jamfort med matchade kontroller som inte gjort det.Avhandlingen antyder att antisociala kognitiva forvrangningar utmarker SiS-placerade antisociala ungdomar och kan vara meningsfulla att paverka med aterfallsforebyggande psykologisk behandling. Dock kunde inte tillagg av en individualiserad KBT-insats (iCBT) till sedvanlig behandling pa SiS' ungdomshem resp. gruppbaserad ART for unga vuxna i Kriminalvarden meningsfullt minska brottsaterfall. Tydligare fokus pa implementering, sakerstallande av att psykologisk behandling ges med hog kvalitet och integrering med andra insatser kan behovas for effektivare aterfallsforebyggande insatser for allvarligt kriminella individer.

ISBN: 9798522950217Subjects--Topical Terms:

515512
Child development.

Serious and Violent Offending : Psychological Risk Factors and Treatment Effectiveness.
LDR:08727nmm a2200385 4500 001 2345158
005 20220531132452.5
008 241004s2021 ||||||||||||||||| ||eng d
020 $a 9798522950217
035 $a (MiAaPQ)AAI28621524
035 $a (MiAaPQ)Karolinska_1061647649
035 $a AAI28621524
040 $a MiAaPQ $c MiAaPQ
100 1 $a Larden, Martin. $3 3684047
245 1 0 $a Serious and Violent Offending : Psychological Risk Factors and Treatment Effectiveness.
260 1 $a Ann Arbor : $b ProQuest Dissertations & Theses, $c 2021
300 $a 59 p.
500 $a Source: Dissertations Abstracts International, Volume: 83-02, Section: B.
500 $a Advisor: Langstrom, Niklas;Forsman, Mats.
502 $a Thesis (Ph.D.)--Karolinska Institutet (Sweden), 2021.
506 $a This item must not be sold to any third party vendors.
520 $a Valdsbrottslighet orsakar stora lidanden och kostnader for individer och samhalle och psykologiska insatser inriktade pa forandringsbara riskfaktorer hos valdsbrottsforovare kan minska brottsaterfallen.Det overgripande syftet med avhandlingen ar att studera kognitiva forvrangningar, moralutveckling och empati hos institutionsplacerade antisociala ungdomar. Samt undersoka om behandlingsprogram inriktade pa liknande riskfaktorer minskar aterfall bland personer domda for allvarliga (valds)brott.I den forsta delstudien undersokte vi om antisociala ungdomar placerade pa Statens institutionsstyrelses (SiS) behandlingshem skiljer sig fran icke-placerade betraffande tre psykologiska faktorer mojliga att arbeta med i kognitiv beteendeterapi (KBT). Totalt 58 (29 manliga och 29 kvinnliga) antisociala ungdomar placerade pa behandlingshem och 58 individuellt matchade icke-placerade skolungdomar (medelalder 15,7 ar) sjalvrapporterade antisociala kognitiva forvrangningar, moraliskt resonerande och empati. Antisociala kognitiva forvrangningar och mindre mogna moraliska bedomningar forefoll patagligt vanligare hos antisociala unga pa ungdomshem an hos skolungdomar. Daremot fann vi inga meningsfulla skillnader i sjalvrapporterad empati.I den andra delstudien undersokte vi om individuell KBT-behandling inriktad pa forbattrad problemlosning, kognitiv sjalvkontroll och aterfallsprevention forebygger brottsaterfall for unga valdsbrottsdomda domda till sluten ungdomsvard (LSU). I en randomiserad kontrollerad studie (RCT) lottades unga valdsbrottsdomda man (medelalder 17,7 ar) med LSU-vard i >6 manader pa SiS-institution till sedvanlig behandling pa institution plus individualiserad KBT (iCBT)(n=38) eller till enbart sedvanlig institutionsbehandling (n=43). Grupperna jamfordes betraffande aterfall i valdsbrott resp. nagot brott i BRAs Lagforingsregister efter frigivning. Vi jamforde aven aggressiva uppforandestorningssymtom enligt DSM-5. Vi fann inga meningsfulla skillnader i brottsaterfall 12 eller 24 manader efter frigivning for de som fatt iCBT plus sedvanlig institutionsbehandling jamfort med dem som enbart fatt sedvanlig institutionsbehandling. Vi fann heller inga skillnader i aggressiva DSM-5-symtom vid 12-manadersuppfoljning.I den tredje delstudien undersoktes effekten av Aggression Replacement Training (ART), en gruppbaserad KBT-behandling for minskad aggressivitet och aterfallsrisk bland (valds)brottsdomda. Det var en kontrollerad observationsstudie av aterfall i valdsbrott resp. nagot brott enligt Lagforingsregistret for alla 1,124 vuxna klienter som paborjat ART inom Kriminalvarden 2003-2009 och 3,372 matchade (1:3) kontrollpersoner som inte paborjat ART (medelalder 25,7 ar). Sa kallad propensity score matchning anvandes for langtgaende statistisk kontroll av uppmatta bakgrundsskillnader (t.ex. sociodemografiska faktorer, kriminell bakgrund, psykiatrisk sjuklighet och substansmissbruk). Med Coxregression beraknades eventuella skillnader i brottsaterfall. Vi fann ingen meningsfull minskning av aterfall i valdsbrott resp. nagot nytt brott for de som paborjat ART i Kriminalvarden jamfort med matchade kontroller som inte gjort det.Avhandlingen antyder att antisociala kognitiva forvrangningar utmarker SiS-placerade antisociala ungdomar och kan vara meningsfulla att paverka med aterfallsforebyggande psykologisk behandling. Dock kunde inte tillagg av en individualiserad KBT-insats (iCBT) till sedvanlig behandling pa SiS' ungdomshem resp. gruppbaserad ART for unga vuxna i Kriminalvarden meningsfullt minska brottsaterfall. Tydligare fokus pa implementering, sakerstallande av att psykologisk behandling ges med hog kvalitet och integrering med andra insatser kan behovas for effektivare aterfallsforebyggande insatser for allvarligt kriminella individer.
520 $a Background: Violent crime causes extensive suffering and costs to individuals and societies and is a major global health issue. Prevention of violence should occur at several levels, and effective psychological interventions targeting changeable risk factors among violent offenders might reduce recidivism.Aims: First, to investigate if antisocial youth in residential treatment differ from matched general population comparison subjects on three individual psychological factors possible to address in cognitive behavioral therapy (CBT); antisocial cognitive distortions, empathy, and moral reasoning (Study I). Second, to test if an individual CBT module targeting problem-solving, cognitive self-control, and relapse prevention in serious, young violent offenders in residential treatment would add to the effect of treatment as usual (TAU)(Study II). Third, to assess the effectiveness of Aggression Replacement Training (ART), a CBT intervention aimed at reducing aggression and preventing recidivism, among adult offenders in the Swedish Prison and Probation Service (SPPS)(Study III).Methods: We administered self-report questionnaires to 58 (29 male and 29 female) antisocial youth (mean age 15.7 years) in residential treatment and 58 individually matched, non-institutionalized school youth (Study I). Further, in a five-site, randomized controlled trial (RCT), serious, violent male offenders in residential treatment (mean age 17.7 years) were allocated to either TAU plus individualized CBT (iCBT) (n=38) or to TAU only (n=43). The groups were compared on violent and general reconvictions according to the National Crime Register 12 and 24 months after release, aggressive symptoms at 12 months, and changes in self-reported aggression-related measures from inclusion to release (Study II). Finally, we conducted a controlled observational study comparing reconviction rates (National Crime Register) among all 1,124 young adult offenders in prison, on parole or probation within the SPPS that began group-based ART during 2003-2009 with 3,372 control subjects who did not (mean age 25.7 years). Propensity score matching was used to adjust extensively for baseline differences (e.g., sociodemographic variables, criminal history, psychiatric morbidity, and substance misuse) and effect sizes were obtained from Cox regression models (Study III).Results: Antisocial cognitive distortions and less mature moral judgment were more common (moderate to large effects) in antisocial youth in residential treatment than among matched comparison youth. In contrast, we found no differences in self-reported empathy (Study I). Further, intent-to-treat analyses found no meaningful differences between CBT+TAU vs. TAU only in violent or general reconviction rates among serious young violent offenders at 12- or 24-month follow-ups or self-reported aggressive DSM-5 symptoms at 12 months (Study II). Finally, intent-to-treat analyses suggested no meaningful differences in violent or general reconviction rates for adult offenders beginning ART within the SPPS compared to controls that did not start ART (Study III).Conclusions: Antisocial cognitive distortions characterize antisocial youth in residential treatment and may constitute targets for recidivism-reducing psychological interventions. However, neither the addition of an individualized CBT intervention (CBT) to TAU nor ART, a group-based CBT intervention, managed to decrease meaningfully reoffending among serious, violent youth in residential care or adult criminal offenders in prisons and probation, respectively. Stronger focus on implementation issues and treatment fidelity might help improve recidivism-reducing efforts with serious, violent individuals in these settings.
590 $a School code: 0658.
650 4 $a Child development. $3 515512
650 4 $a Sex offenders. $3 617351
650 4 $a Intervention. $3 3435307
650 4 $a Mental disorders. $3 728624
650 4 $a Cognitive ability. $3 3560491
650 4 $a Cognition & reasoning. $3 3556293
650 4 $a Skills. $3 3221615
650 4 $a Aggressiveness. $3 578384
650 4 $a Antisocial personality disorder. $3 3682014
650 4 $a Age. $3 1486010
650 4 $a Recidivism. $3 1458367
650 4 $a Criminal law. $3 562467
650 4 $a Behavior modification. $3 519138
650 4 $a Criminal sentences. $3 3680786
650 4 $a Taxonomy. $3 3556303
650 4 $a Mental health. $3 534751
650 4 $a Crime prevention. $3 535813
650 4 $a Violent crime. $3 3684048
650 4 $a Philosophy. $3 516511
650 4 $a Adults. $3 2157228
650 4 $a Teenagers. $3 617887
650 4 $a Variance analysis. $3 3544969
650 4 $a Cognitive psychology. $3 523881
650 4 $a Developmental psychology. $3 516948
650 4 $a Law enforcement. $3 607408
650 4 $a Psychology. $3 519075
650 4 $a Law. $3 600858
650 4 $a Learning. $3 516521
690 $a 0422
690 $a 0347
690 $a 0633
690 $a 0620
690 $a 0398
690 $a 0206
690 $a 0621
710 2 $a Karolinska Institutet (Sweden). $3 3557748
773 0 $t Dissertations Abstracts International $g 83-02B.
790 $a 0658
791 $a Ph.D.
792 $a 2021
793 $a English
856 4 0 $u http://pqdd.sinica.edu.tw/twdaoapp/servlet/advanced?query=28621524